cillanmaria

Uppdatera ofta ska jag ju inte säga att jag gör i alla fall. 

Nu har jag vakant, och då menar jag inte bokstabligen i sängen. Nä jag menar jag har vaknat ur min kärlek till christopher, eller hur man ska säga. Vi hade ett långt prat i går, eller rättare sagt jag pratade och försökte få svar. Till slut fick jag äntligen de svaren jag behövde och allt föll på plats. Någonstans har jag vetat de men jag har behövft höra det från honom för att jag skulle förstå. 

Men han älskar mig inte längre, han vill aldrig bli tillsammans med mig något mer. och när han sa de så insåg jag att de gör inte jag heller. det var bara de att han krongla till de när han hade sagt att han saknade mig så mycket och när vi sågs när han var nere i gbg nu senast. Då bubblade känslor upp inom mig, hopp om att de kanske kunde bli vi. Eftersom han inte sa något då hur de egentligen låg till så började fantasin flygga i väg. Men de var inga riktiga känslor. Jag slutade älska honom innan de äns var slut mellan oss. den Christopher jag älskade hade försvunnit någonstans i vårat förhållande, och han kommer aldrig tillbaks. Det är bara glimmatar av honom som man ser i bland, och de är dom som gör mig förvirad.  Men jag älskar honom inte inte längre de har jag inte gjort på länge. Alla tårar jag har fällt har inte varit för honom, jag har bara känt mig ensam.

Detta kanske låter löjligt, men jag är så glad att jag har kommit till insikt. Senaste månaderna har varit så jobbiga för mig jag har inte vettat vad jag känner och vad jag ska göra.

Nej jag är en sådan negativ menniska som gärna gräver ner mig i mörkret och tycker synd om mig själv. I bLand tror jag nästan att jag njuter av att sätta mig i dessa sitvationer där jag far illa. Men nu är det slut på de. Jag ska förska ta livet med storm nu. Jag går världens roligaste utbildning, har underbara vänner och familj vad kan gå fel. Hela ens liv liggar framför ens fötter! Så här kommer jag!

Har ni vaknat?