Framtiden

Jag är rädd för vad som händer med världen! Va händer egentligen, vad gör vi?  I Göteborg har nu sparkas ca3000 personer från volvo, och mer kanske de blir. Sedan har vi alla underleverantörer som också de kommer gå sämre för och mer folk som får gå. Hur svårt kommer de bli nu för oss att få jobb nu. Jag oroade mig för min framtid förut men nu är jag riktigt orolig, ligger nästan vaken om nätterna. Hoppas verkligen att världen kommer på fötter igen och att vi börjar inse att vi måste börja leva på ett annat viss och göra något! Jag vet inte vad men något måste förändras! Jag vill inte skaffa barn har aldrig viljat de, men jag vill verkligen inte skaffa barn in i denna världen. Käns som om den kommer att gå under av sig själv. Miljöförstöringar, krig, hat och makt kamper inget gör oss något gott! När ska vi inse, när ska vi orka se, orka göra någonting. Jag orkar inte, jag vågar inte äns tänka på de för jag blir så rädd, så orolig, så trött på oss människor. Innerst inne har jag nog ett hat mot hela männskligheten, emot mig själv. Varför gör jag inget? Varför ser jag inte? Eller varför ser jag men inte förstår? Men jag har ingen kraft, jag har inget hop om nån förbätring. Jag tror vi är dömda att misslyckas. Jag ser inget posetivt med världen. Jag kanske borde ta livet av mig men har ingen ork plus att de är en egoistisk handling i säg eftersom då kommer många rnt om kring mig bli läsna och de vill jag ju inte. Samtidigt i detta elände så älskar jag att leva trots allt. Jag älskar ju ändå att vara nära min undrbara familj, min älskade kille och mina goa vänner.  Men just nu känns de så mörkt. Jag vill inte se framtiden. Jag vågar inte äns tänka ett år fram. Jag ser bara mörker.  Jag ser inget ljus!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0