Bil!
I går kväll boxera vi hem bilen, gick si så där men vi fick ju hem den. Jag vet i fasiken om jag kommer våga köra den. Den käns inte helt hundra okej, plus att ingen av oss vet något om bilar. Hans pappa säger den är okej, fast de är små pill som måste göras på den. Det ända är att han inte har tid å göra de och vi känner ingen annan så det är lite segt. För är de värt de att lämna in bilen??? Vi får hoppas till gudarna att den går genom bisiktningen. När vi nu ska göra den? Killen har ju inte äns fixat så att bilen står på oss och innan dess kan vi inte ställa på bilen eller köra den nåsgonstans! Käns bara som om man är fast här uppe. Sedan vet ja inte om vi vågar åka ända ner till Alingsås med den! Killens mamma är ju inte positiv heller, hon säger at den bara är en skrot hög och fattar inte varför vi inte köper en annan, hon säger att de är massa sker som är fel på den, sedan säger hon i andra meningen att hon inte kan något om bilar. Vem lyssnar man då på killen pappa som kan bilar och som säger den är okej? eller killens mamma som säger att allt är fel på bilen och att vi borde i princip skrotta den fast hon kan inget om bilar och har inte äns kört den bara hört den lite i går kväll? Blir lite irriterad att hon är så negativ när hon vet att jag är ett närvrak och ser allt negatvt! Och sedan fattar jag inte varför hon äns öppnar munen när hon inte kan något om bilar äns.
Usch jag har sån besluts ångest!!!! Vet inte vad vi ska göra med bilen!! Annars blir de tåg hem men de får inte dra ut mer på tiden innan vi åker nu, två veckor ger jag detta! Sen ger jag upp.
