Eragon
Skriven av: Christopher Paolini
Handling
Filmen börjar med att Eragon hittar en stor, blå sten i bergskedjan Ryggraden. Han tar med den hem och tänker sälja den får att få råd till mat åt sin familj. Till hans missnöje vill ingen ta emot stenen när de får reda på att han har funnit den i olycksdrabbade Ryggraden. Några dagar senare spricker stenen och ut kommer en drakunge, Saphira, som blir vänner. Resten av boken handlar om hur Eragon flyr med sagoberättaren Brom och skapar ett förtroendeband med sin drake. På vägen möter han Murtagh, Arya och många andra. Men hela tiden är den onda kungen, Galbatorix, och hans män efter honom.
En helt fantastisk bok, mycket lättläst, rolig, mystisk och spännande samtidigt. Jag kunde inte lägga ifrån mig boken när jag hade börjat läsa den, man kan in snabbt i den och de låg hela tiden något mystiskt och oklarheter över boken som gjorde att man ville läsa mer och få reda på allt om Eragon, Brom och landet. Själv tycker jag den var underbar och helt klart läsvärd.
Hur var de då med filmen? Här är jag kluven filmen tycker jag om för sig, men om man tänker på att den kommer från boken jag läste så känner man inte alls igen sig tycker jag. Filmen skrapar boken bara på ytan, tycker boken var mycket, mycket bättre. Karaktärerna och deras relationer kommer inte fram på samma sättet och man lär inte allas känna dem. Annars tycket jag filmen är väldigt vacker med kläderna och lanskapet, och det är en trevlig film att se.
Men jag är sån så jag gillar böckerna mycket bättre än filmerna. Samtidigt som jag ofta fäster mig vid filmerna också. Man kan ju inte låta bli att se filmerna. 
